Naturdagen - exkursion med Stellan Sunhede

Naturdagen med mycket gott och blandat var en givande bidrag till våra framtida yrken. Utomhuspedagogiken tilltalade alla våra sinnen till lärande och "även våra endorfiner". Det blev många nya begrepp på en gång och därför valde vi att notera dessa i ett gemensamt protokol både för basgrupp 5 och 6 (öppnas med bifogade länken). Naturen kan bjuda på oändliga upplevelser både för barn och vuxna.

Tack Stellan för en lärorik och rolig dag, både i solskenet och spöregnet.

http://fc.his.se/~plus07evajo@fc.his.se/Naturdagen%20-pdf.pdf?FCItemID=S00326EF0

Teknik i förskola och skola

Teknik finns det överallt runt omkring oss, det finns allt ifrån skolans skrivmaterial eller hemmets köksvispar till den digitala IT- tekniken med dator och internet, musikspelare av olika slag och telefoner/mobiltelefoner det som vanligtvis förknippas som teknik är datorer och maskiner och då kan det vara en ganska utmanande tanke att tänka teknik om en vanlig blyertspenna, men som Ginner och Mattsson (1996) säger så är tekniken människogjord i avsikt att förenkla vårt liv. denna tanke bestyrks har bestyrkts av föreläsningar och seminarier under denna kurs, men den belyses även i kursplanen för teknik.

Ginner och Mattsson (1996) hävdar också att tekniken fungerar som en "bro" mellan oss människor och naturen, att vi får en förståelse för naturen genom tekniken, t. ex genom forskningsstationer eller naturfilmer där vi får se händelseförlopp i naturen.

Om jag då med detta i åtanke vänder blicken mot förskola och skola med ett teknikperspektiv skulle jag vilja hävda att allt material är teknik som är framtaget för att barn och elever ska erhålla en förståelse för saker och ting samt ges möjlighet att utvecklas vidare både kunskapsmässigt som mognadsmässigt. I kursplanen för teknik står det att ämnet delvis syftar till att öppna elevernas ögon för vardagstekniken samt även delvis visa på teknikens funktion i samhället.

Jag nämnde att jag ansåg att allt material i skola och förskola skulle vara teknik, i förskolan finns det bland annat lego, byggsatser och cyklar. Sen har förskolan också en dator som barnen har tillgång till och kan spela spel på, digitalkameror för pedagogisk dokumentation samt korttagning vid utflykter och annat, dessa kort kan sedan beskådas av barn och föräldrar i en digital fotovisare. I skolan finns det skrivmaterial och läroböcker, datorer och miniräknare, magneter och projektorer(1 per hus) dessa används mest för tv- spel på fritids.

Detta är en kort sammanfattning om vad som finns tillgängligt på min fältstudieskola/förskola, skulle jag försöka skriva ner allt skulle det bli för långt.


Referenser:

• Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

• Utbildningsdepartementet. (2008). Grundskolan, Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
  

Besök på Dalénium

Vår dag började klockan 8.00 då Maria Larsson öppnade dörren till Dalénium för oss, Maria var vår handledare för dagen. Informationen som vi fick var att vi mellan 8.00 och 8.50 fick gå runt och undersöka de olika stationerna med olika experiment och material som har med teknik och naturvetenskap att göra, sedan skulle två klasser komma på besök.

8. 50 kom en årskurs femma som skulle introduceras inom det matematiska området ”bråk”. Eleverna delades upp till två grupper och även vi, då Sofia och Eva följde med en grupp och Maria med en annan. Anledningen var att vi var tvungna smälta in i elevgrupperna för att få insyn i Daléniums verksamhet. På den ena stationen fick eleverna arbeta med cirklar och kort. På den andra stationen fick eleverna var sin kvadrat som de skulle klippa till delar och skriva ner hur stor delen var. Båda två stationerna skulle stärka elevernas förståelse för delar och bråk i dess olika uttrycksformer. Eleverna verkade fokuserade och intresserade av matematiken som kanske var på ett litet annorlunda sätt än i klassrummet.

Här är fyra olika lösningar på bråk så att det ska bli en hel. Eleverna uttryckte sig på olika sätt när de redogjorde för detta och det syndes tydligt på uppgiftspapprena

Vid lunchtid kom an annan årskurs tvåa som varit på Dalénium vid ett flertal tillfällen tidigare. Eleverna gick fritt bland olika stationer och utforskade naturvetenskap och teknik på egen hand. En tanke vi fick under detta tillfälle var att eleverna inte fick någon direkt förklaring av personalen som skulle väcka vetenskapliga tankegångar om de olika stationernas syfte. Vissa saker var även svårt för oss att förstå.

Det var så påtagligt, när vi själva fick går runt och testa de olika saker, hur vi kan förstå naturen igenom tekniken. Ginner och Mattsson (1996) påpekar att tekniken är något som vi sätter emellan oss och naturen, att tekniken är människogjord. För en lärare är det därmed lättare att använda teknik för att få eleverna förstå olika fenomen och även hur viktig tekniken är i vår vardag. Här tycker vi att Dalénium ger många möjligheter då inte skolans resurser räcker till. Att använda science center som komplement i vår undervisning är för oss en självklarhet då eleverna eller barnen i förskolan kan få på ett lekfullt sätt ta till sig förståelsen av olika fenomen via naturvetenskap och teknik.

Sofia tar i för att skapa en strömvirvel! Här blir det påtagligt vilken kraft vattenströmmar har.

Referenser: Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Teknik i förskola och skola

Förskola
Ett av lärares uppdrag är att lära barnen vad teknik kan innebära och vad den kan användas till och ge därmed barnen en grundläggande teknisk kompetens. Man kan aldrig ge kunskap till en annan människa. All verklig kunskap kräver en aha-upplevelse och den är personlig (Ahlrik, 100209). Med tanke på dessa påståenden försökte jag upptäcka hur pedagoger synliggör tekniken för små barn i förskolan. Jag tänkte sammanfatta mina iakttagelser utifrån flera förskolor, där jag hade möjlighet att observera verksamheten. En förskola hade en nära anknytning till stadens museum och barnen fick undersöka och resonera om många föremål och dess påverkan på samhällets utveckling med att titta på tekniken utifrån historiskt perspektiv. De flesta förskolor tillämpade ett tekniskt sammanhang i undervisningen genom att resonera tekniken i närmaste omgivningen eller under olika tillfällen då barnen frågade och var intresserade av den. Barnens skapande är genomvävt med att barnen utforskar och testar sig fram inom de olika tekniska lagarna. Det visade sig att pedagoger inte hade ofta i åtanke att resonera med barnen om dessa. Dock finns det förskolor där pedagoger uppskattar och har et positivt förhållningssätt till tekniken och barns tekniska utforskande. De utnyttjar alla möjliga resurser för att t ex låta barnen plocka isär olika föremål och titta hur dessa är uppbyggda och fungerar. Min övergripande reflektion är att det är brist på de tekniska kunskaperna inom förskolepedagoger, men att det finns också positiva attityder dem emellan. Det gäller att man som pedagog vågar och läser sig på, det är nämligen pedagogens uppdrag att utveckla en grundläggande teknisk kompetens hos barnen.

Skola
Ahlrik (100209) poängterar att pedagogens förhållningssätt till tekniken påverkar även barns/elevers attityder till tekniken samt att man som lärare måste själv skaffa sig en teknisk kompetens för att kunna undervisa inom ämnet. Det visade sig vara trovärdig även på skolan jag undersökte tekniken. Jag diskuterade ämnet med en kvinnlig pedagog som ansvarar för undervisning för naturvetenskap och teknik i årskurs 1-3. Hon tillsammans med en kollega utarbetade arbetsplaner för naturvetenskap och teknik som visar på en tydlig progression inom målluppfyllelse i varje årskurs. Målen är knutna till kursplanen i teknik.

Åk 1: - teknik i klassrummet: Hur fungerar en pennvässare, hålslag, dörrhandtag?
- verktyg: borr, skruvmejsel osv
- viktiga material – trä, metaller, textilier och plaster
Åk 2: - teknik hemma: leksaker, apparater i hemmet, mitt hus
- egen konstruktion – flyg
Åk 3: mekanik – kraft och rörelse: hjulet, axeln, hävstången, lutande planet, skruven och blocket

”Tyvärr är tekniken på sista plats när man planerar ett tema. Det är naturvetenskapen som tar oftast över. Ambitionen är att eleverna lär sig tekniken som finns i deras omgivning men det som sker egentligen är att de lär sig känna olika verktyg i slöjdsalen samt att de får tillverka olika föremål vid enstaka tillfällen. I årskurs tre fick eleverna tillverka en sprattelgubbe förra året och nu håller de på med att skapa ett musikaliskinstrument utifrån skräpmaterialet. Jag tror att tekniken kommer på sista plats för att vi inte är så bra på det.”

Jag fick gå igenom tre pärmar ”Skapande teknik – faktapärm, lärarpärm och elevpärm” som skolan använder sig av i sin planering inom ämnet teknik samt två ganska nyköpta böcker ”Teknik med fysik och kemi – grundbok och lärarbok”. Jag kan bedöma det litterera materialet som ett mycket bra hjälpmedel för att kunna genomföra lektioner knutna till ovan nämnda mål (jag köpte till och med böckerna).

I klassrummet finns det teknik överallt och inte bara i klassrummet utan i princip överallt elever befinner sig i. Omgivande samhället som en resurs till en undervisning inom teknik bjuder oändligt på att synliggöra tekniken i elevernas vardag. Jag anser att tekniken kan integreras i andra ämnen som ”anses vara i högre prioritet”. Utifrån mina erfarenheter kan jag påstå att eleverna är väldig intresserade och engagerade när det gäller att upptäcka och utforska hur olika föremål är uppbyggda.

Referenser:
Ahlrik, A.-S.,(100209). Föreläsning Teknikämnet och barns tidiga åldrar. Högskola i Skövde.
Witold och Ekelunds Förlag AB,(1996). Skapande teknik (faktapärm, lärarpärm och elevpärm),
Staffan Sjöberg (2003). Teknik med fysik och kemi (grundbok och lärarbok). Natur & Kultur.

Fenomenet Ljus - Sammanfattning

Med länken nedan kommer ni åt vår sammanfattning om undervisningstema "Ljus".

http://fc.his.se/~plus07evajo@fc.his.se/Fenomenet%20ljus%20-%20sammanfattning.pdf?FCItemID=S0031CAF9

Diskussionsseminarium 3/5 Arbetsplaner i naturvetenskap

Vår arbetsplansanalys och diskussion utgår endast från skolans arbetsplaner, pga. att förskolorna, där vi har våra fältstudier, inte hade utarbetat några specifika arbetsplaner med anknytning till naturvetenskap och teknik. Deras verksamhet följer Lpfö 98.

Vi började seminariet med att diskutera och jämföra hur arbetsplanerna för ämnet naturvetenskap var konstruerade och hur skolverksamheterna har valt att bryta ner och förtydliga målen som ska uppnås i skolår 5 (ev. åk 6).

Arbetsplanerna skiljer sig i upplägg och hur skolorna har valt att strukturera dem. Vi upptäckte en likhet då vi såg att skolverksamheterna har valt att konkretisera ämnet naturvetenskap till fysik, biologi, kemi och teknik och anpassa strävansmål och uppnåendemål efter varje område i enighet med var kursplaner förespråkar.

I en av arbetsplanerna noterade vi ett avsnitt där skolverksamheten har framställt ett arbetssätt där läraren ska utvärdera eleverna utifrån genomfört arbetsområde inom naturvetenskapen. Det saknade vi konkret i de andra arbetsplanerna. Den exemplifierar kriteriefrågor som skulle vara användbara för att utvärdera elevernas lärande.

Alla arbetsplaner lägger vikten av att ha en koppling mellan teori och praktik där barn och elever ges möjlighet att utforska och experimentera gemensamt eller på egen hand. Vi ser det som ett positivt arbetssätt för då tror vi att barn och eleverna får en tydligare förståelse för sitt eget lärande (Sjöberg 2000).

I en av arbetsplanerna noterade vi att den fokuserade mycket på lärarperspektivet, hur och vad läraren kan arbeta med eleverna inom respektive område. De andra arbetsplanerna hade också fokus på lärareperspektiv men inte lika mycket utan hade större fokus på elevperspektivet då det t.ex. stod att ”eleverna får experimentera, göra egna mätningar och observationer”.

Arbetsplanerna hade liknande produkt- och processbeskrivning då produkten t.ex. kunde vara att eleverna ska redogöra och berätta om ”arter, olika samband och redogöra för olika livscykler inom ämnet biologi”. Arbetsplanerna hade vid sidan om då framställt en processbeskrivning för hur elever kan arbeta eller laborera för att uppnå målen. En av arbetsplanerna hade en konkret anknytning till elevers förståelse för den erövrade kunskapen, det vill säga kunskapsanvändningen i samhällslivet.

Vi upptäckte att arbetsplanerna i åtanke har både historiskt och etiskt perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen.

Sammanställd av basgrupp 5B

Naturvetenskapslektion - Ljusets reflektion

Syfte

Vårt syfte med lektionen är att visa på, reflektera och föra diskussion om ljus och reflektion samt hur ljus reflekteras på olika ytor, tillsammans med barn och elever.

Övergripande mål

Lpfö98

• Utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i […] och för enkla naturvetenskapliga fenomen

• Ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper

Lpo94

• Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena

Kursplanen för år 5 i fysik

• Eleverna ska insikt i grunderna för ljusets egenskaper och ögats funktion

Konkret mål för barnen i förskolan/skolan

• Barnen/eleverna ska utveckla förståelse för en av ljusets egenskaper - reflektion

Genomförande av lärandetillfälle i förskola och skola

Vi kommer att genomföra två lärandetillfällen, ett i förskolan och ett i skolan, då vi tillsammans med barn och elever ska diskutera och genomföra ett experiment som har sin utgångspunkt i ljusets reflektion. Vi har valt att i förskolan och skolan utgå från samma planering och delmoment under genomförandet av lärandetillfället.

Vi kommer att introducera lärandetillfället på samma sätt i förskolan som i skolan och det kommer ske genom att vi börjar prata om vad ljus är för någonting och även fråga barnen och eleverna vad de tror och har för uppfattningar om ljus. Därefter ska vi fråga och tillsammans försöka föra fram barnens tankar om vad det egentligen innebär när man säger att ljus reflekteras. Frågan är en fortsättning på den frågan vi valt att använda som utgångspunkt i vår Concept Cartoon, då vi vid tidigare tillfällen har frågat barn och elever om varför man kan se sig själv i spegeln?

Material som vi kommer att använda under experimentets gång är laserpekare, ficklampa, spegel (relativt stor), snöre och en tennisboll. Det vi vill att de ska undersöka och upptäcka är ljusets reflektion och på en grundlig nivå skapa en förståelse för hur det fungerar. Vad händer när man lyser med laserpekaren eller ficklampan på spegeln? Vi kommer även be dem att pröva och lysa från olika vinklar för att se om det blir någon skillnad på reflektionen och träffpunkten beroende på vart man står i förhållande till spegeln. Spegeln kommer först stå mot en vägg och sen lägger vi den ner på golvet. För att försöka konkretisera och tydliggöra ljusets reflektion ännu mer ska vi använda oss av ett snöre och tennisboll för att demonstrera ljusets reflektion från ljuskällan till spegelns yta och från ytan till träffpunkt. Det tror vi underlättar deras förståelse och lärande för hur ljuset reflekteras. När vi har genomfört det momentet kommer vi ta bort spegeln och be barnen och eleverna att lysa på väggen istället. Frågor som vi då kommer ställa är: Vad hände? Hur reflekteras ljuset nu? Ser ni någon skillnad?

Utförlig lektionsplanering och struktur

• Presentera Concept Cartoon. Gå igenom och diskutera påståendena. Vad tycker/anser eleverna?

• Genomgång & Feedback (elevernas uppfattningar)

1. Materialet är en viktig faktor till att vi kan se oss själva i spegeln men är inte en tillräcklig förklaring till varför.

2. Ljus! Hur kan vi undersöka sanningen i att ljuset spelar någon roll? Vad är ljus? Vad är en ljuskälla och vilka alternativa ljuskällor har vi och använder vi?

3. Experiment med laserpekare och spegel. Boll, snöre & spegel

4. Synliggöra lektionens syfte: Reflektion. Presentera vad reflektion är i förhållande till spegeln. Avslut a med att visa grisen.

5. Utvärdering av måluppfyllelse efter lektion. Vi återgår till CC och pratar med eleverna om vad de anser vara det mest pålitliga påståendet.

Detta är den Concept Cartoon som utarbetades av oss utifrån barn och elevers svar på frågan "Hur tror ni att vi kan se oss själv i spegeln". Vi använde denna som utgångspunkt vid lärandetillfällena samt utvärderingen av mål och syfte.