Undervisning - etik och samhälle

I gruppen diskuterade vi de tre aspekterna i den naturvetenskapliga undervisningen som är uppdelade i tre aspekter. Pedagogen ska vara medveten om och förhålla sig till barn och elever utifrån dessa tre aspekter:

• Naturvetenskap
• Naturestetik
• Naturetik

Vår diskussion inom gruppen fokuserade på naturetiken då litteraturen och föreläsning behandlade detta. Vi försökte förstå och reflektera kring den etiska aspekten i våra utvalda temaområden, ljus och luft.

Först refletkerade vi om hur den estetiska aspekten kan yttra sig när man fenomenet ljus. Människan omringas ständigt av upplevelser och känslor som tar sig i form i omgivningen. Det som vi upplever eller uppfattar som t.ex. vacker och fult, skönt och otäckt, skrämmande och härligt skapas genom våra sinnen. Synen skulle för oss vara svart om ljuset inte existerade och de estetiska upplevelserna skulle försvinna.

Utifrån ett etiskt perspektiv har det dykt upp en fråga som skulle väcka en etisk diskussion i t.ex. klassrumet. Om ljuset inte fanns, vad skulle då hända?

Andersson (2008) nämner att den etiska aspekten kan tas i form bland elever då läraren diskuterar globala miljöfrågor med eleverna i förhållande till andra nationer. Det kan t.ex. vara att läraren använder Sverige som utgångspunkt och jämför Sverige med t.ex. USA och diskuterar för och nackdelar med den industriella framväxten och hur mycket det påverkar miljön.

Ginner & Mattsson (1996) skriver i kap. 8 om handikapp och samhällets syn på det. Ett etiskt dilemma kan diskuteras med elever utifrån perspektivet handikapp och hur det kan påverka människans och dess omgivning samt hur samhället i Sverige sattsar på att även de handikappade får ett bra liv. Då tror vi elever kan få en tydlig uppfattning om hur livsvärderingar i människors liv kan skilja sig åt. Vi tycker detta är viktigt att som pedagog synliggöra detta för eleverna.

Ämnesteoretisk handledning & tankar kring dagen

Jag vill först nämna att jag representerade min grupp idag under handledningen pga. att de andra gruppmedlemmarna var hemma pga. sjukdom. Jag tog åt mig uppdraget att dokumentera och ställa frågor som förhoppningsvis skulle leda till nya kunskaper, tankar och idéer om hur vi ska fortsätta vårat arbete med undervisningstemat. Till viss del hade mina förhoppningar besvarats men inte alls enligt mina förväntningar av hur jag tidigare har upplevt syftet med ett handledningstillfället. Läs mer om det nedan.

Idag var det bokad handledning tillsammans med Krister Karlsson i G204. Jag vet inte vad vi i gruppen hade för förväntningar men det skulle bli intressant och se ifall vi kunde få lite större klarhet med det vi kommit fram till hittills. Underlaget som vi skickade kunde uppfattas som stort eftersom vi inte riktigt har kommit överens om vad vi vill arbeta med inom det naturvetenskapliga fenomenet ljus, men vi hade en del tankar. En av tankarna var hur ljuset reflekteras på olika ytor som en blank yta, som till exempel spegeln. Responsen jag fick från Krister när jag gav honom förslaget var positivt och det kändes bra att vi fortsatte resonera och reflektera hur vi i gruppen skulle kunna experimentera med ljuset i förhållande till ytor och jämföra det med spegelns yta. Krister frågade mig om vad för sorts ljuskälla vi hade tänkt använda i gruppen och jag visste inte riktigt, men enligt Krister var hans rekommendation solen. Krister gick också igenom ljusets färger och att rött ljus är snabbare än blått ljus. Det beror på att det röda ljuset inte har lika mycket energi som atomerna kan utnyttja och atomen i sin tur "spottar" snabbt ut ljuset igen. Det blåa ljuset har större energi och det det tar längre tid för atomerna att behandla den. När han förklarade skillnaden relaterade han det till en verklighetstrogen händelse som gjorde det lättare för mig i alla fall att förstå.

Handledningstillfället fortsatte med att Krister visade oss olika exempel på experiment som vi kunde använda oss av i relation till undervisningstemat. Det gav mig en och annan intressant tanke kring hur vi i gruppen skulle kunna visa eleverna mer praktiskt med hur ljuset reflekteras på olika ytor. Krister poängterade ofta att ljusets färger är en väsentlig del om vi skulle arbeta med det.

I det stora hela var jag inte alls nöjd med tillfället som vi fick. Anledningen var att jag inte direkt blev något klokare och det tror jag beror dels på att Krister inte var på påläst över vad våra uppgifter hade för mål och syfte och att det i slutändan gjorde det svårt för honom att på något sätt kunna ge mig tydlig vägledning på vad jag helst ska söka kunskap om. Jag kan inte skylla Krister för detta. Jag vill bara framhäva min misstänksamhet över hur väl påtänkt det här tillfället och kursen egentligen är. Nu talar jag för mig själv och mina åsikter över hur jag hittills har för intryck och uppfattning kring kursens innehåll. Personligen finner jag naturvetenskapen som ett mycket intressant område att lära sig mer om och det vore synd och skam om jag skulle tappa mitt intresse och engagemang. Därför anser jag att handledningstillfället skulle kunna ha förberetts på ett bättre sätt än vad jag upplevde det som att vara idag.

Imorgon ska jag, Maria och Eva sitta tillsammans och diskutera över hur vi ska fortsätta vårat arbete med ljus och även fortsätta läsa böcker och dokumentera det vi finner som väsentlig kunskap om ljus och dess egenskaper.

Krister hade intressanta böcker som jag noterade vara intressanta att kolla vidare i framöver:

Lilla Labbet av Mick Manning & Brita Sandström
Fysikbegrepp och experiment av Bo Rönnlund
Försök med fysik - Hans Persson

Förra veckan besökte jag Skövde stadsbibliotek och fann en annan bra bok:

Materia och energi av Jens Härstedt

Bioluminiscens uppkommer vanligen när en energirik organisk molekyl som kallas för luciferin oxideras av ett enzym som kallas för luciferas. Olika organismgrupper har olika luciferiner och luciferaser ("lucifer" betyder ljusbärare). Reaktionen kräver ofta syrgas och ibland energi i form av ATP (adenosintrifosfat). I luciferinmolekylen exciteras en elektron, d.v.s. den intar ett energirikare tillstånd. Synligt ljus utsändes när elektronen återgår till ett energifattigare tillstånd. Bioluminiscens är vanligen blå, gul eller grön, mera sällan röd. De flesta djur, däribland människor, saknar förmåga att producera bioluminiscens. Den enda elektromagnetiska strålning vi kan producera är infraröd strålning (värmestrålning) som är osynlig för ögat (www.biol.lu.se/zoofysiol/Svar/Farger.html)

Bioluminescens är främst ett marint fenomen och är den enda ljuskällan i djuphavet medan den knappast existerar i sötvatten. Ljuset förekommer bland annat hos mareld, maneter och plankton. På land är bioljus vanligast i form av svamp på trä, självlysande insekter eller nedbrytande bakterier. En del djur producerar själva sitt ljus, andra härbärgerar bakterier som producerar ljus åt dem. Kända exempel är lysmaskar (som finns i Sverige) och eldflugor (som saknas i vårt land). Både lysmaskarna och eldflugorna är skalbaggar, alltså inte maskar respektive flugor. Ljuset fungerar bland annat som en försvarsmekanism, liksom parningssignal (smart.tii.se/smart_old/smart_sv/occular/bio.htm)

Livet i djuphavet
Mer av två tredjedelar av jordens yta är täckt av havsvatten. Det mesta av havets liv finns nära ytan där solljuset kan tränga ner i vattnet. Under 200 meters djup kommer inte mycket ljus ner. Det är bara några få varelser som klarar av att leva i det mörka, nästan iskalla djuphavet som kallas också för skymningszonen. En del som pärlemorfiskar, simmar till ytan varje natt för att äta. Andra äter av de döda organismer som sjunker ner ovanifrån, eller äter varandra. Många djuphavsdjur har långa tänder, stor mun och lysande kroppsdelar. Att producera ljus inne i sin kropp kallas för bioluminiscens. En del producerar ljus för att locka till sig ett byte, andra använder ljus som försvar. Till exempel kan en kammanet som attackeras producera ett starkt ljus som gör fienden blind ett kort stund (Hedbrough, E. – Livet i havet, 2008).

Tankar om ljus utifrån handledningen den 15 februari

Idag har vi hittat begrepp som hör till området ljus och för att underlätta det för oss har vi inom gruppen valt att dela upp dem mellan oss. Så vi undersöker de begrepp som vi fått och informerar resten av gruppen om dem via bloggen.

Maria...

• strålning
• frekvens - (osynligt/synligt ljus och hastighet)
• partiklar

Andreas...

• absorption
  
• reflektion
• brytning - (prisma)

Eva...

• solceller - (teknik)
• fotosyntes - (liv samt hitta fler begrepp rörande liv och ljus)
  

Några litteratur tips:
Jack Challoner - Egna experiment med ljud och ljus
Sarah Angliss - Egna experiment med elektricitet och magneter mer än 40 roliga experiment
A Forslind - Färg : lek och experiment
Åldersgrupp:9-12 år

Examinationsuppgift 1 - 11.02.2010
Val av tema »undervisningsinnehåll

De första tankarna:
Tema/område: Ljus
Materia – partiklar
Energi- värme, solceller – elektricitet
Liv – Solen värmer upp jorden och dess atmosfär. Dess solstrålar är en drivande faktor i fotosyntesen som ger upphov till växter och i förlängningen allt liv på jorden.
Teknik – solceller, kamera, ficklampa

Didaktikbegreppen 20100129

Vår utgångspunkt för diskussioner var i hur vi själva uppfattar de fyra begreppen ”naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik, ämnesteori”. Diskussioner fördes vidare så att vi försökte hitta kopplingar mellan våra spontana uppfattningar och kurslitteraturen samt föreläsningar.


Naturvetenskap

Vi anser att de flesta människor kan uppfatta naturvetenskap så att man får insikt om naturens lagar som i sin tur hjälper oss att bättre begripa sin omvärld. Naturvetenskaplig undervisning kan därmed uppfattas som att det blir ämnet biologi som får en övergripande inslag.

I de tidiga åldrarna vävs naturvetenskap in i undervisningen mer i helheten, till exempel som ett temaarbete, och därmed anser vi skapas motivation, intresse och nyfikenhet hos eleverna, de ser dess meningsfulhet. Med att i de högre åldrarna indelas naturvetenskaplig undervisning till de olika konkreta ämnena så anser vi att elevernas helhetssyn på naturvetenskap försämras, undervisning blir för abstrakt, kopplingar mellan det teoretiska stoftet och elevernas vardagserfarenheter blir för långt ifrån varandra.

Vi resonerar över dagens skola som att den naturvetenskapliga undervisningen saknar att bygga på elevernas erfarenheter något som vi anser som oerhört viktigt utgångspunkt.

Vi finner utifrån ett historiskt perspektiv att det förekommer ett gap i den naturvetenskapliga undervisningen i dagens skola. Naturvetenskap i större omfattning diskuteras med eleverna i koppling till stenåldern, bronsåldern etc., men vi anser att senare fokuseras den naturvetenskapliga aspekten mer mot samhället och dess påverkan, de naturvetenskapliga perspektiven förs inte fram i sin helhet.

Teknik

Natur är natur och den påverkar människan och tvärtom, människan påverkan naturen med bl.a. annat att använda sig av teknik. Tekniken är människogjord.

”Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process” (Ginner & Matson, 1996 s 22).

Vi anser att teknik utvecklas i ett snabbt tempo och att eleverna har ofta större tekniska kunskaper än läraren själv har.

Vi tror att många människor har en begränsad uppfattning om tekniken. En lärares uppgift blir därmed att synliggöra tekniken i elevernas omvärld.

Ämnesdidaktik

Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem?

Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet.

”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?

Ämnesteori

Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.

Utgångspunkter i undervsingen 20100203

Artikeln genomsyras av författarnas tankar om att undervisningen inom naturvetenskapliga ämnen ska grundas på "doing science". Det menar artikelns författare med att den vetenskapliga undervisningen ska erbjuda barnen att vara ständigt delaktiga och arbeta praktiskt för att nå bättre förståelse för naturvetenskapligt innehåll. I längden anser vi att det inte är lönt att memorera teoretiska begrepp eller fakta från böcker utan det krävs att eleverna också får möjlighet att använda begrepp eller teoretiska budskap inom naturvetenskapen, i praktiska övningar/utflykter/laborationer.

Vad ska lärare ha för utgångspunkter i den naturvetenskapliga undervisningen?

I artikeln "Teaching young children science: Three key points" framhävs ett tydligt vad de vill att lärare ska tänka på när de planerar och genomför sin naturvetenskapliga undervisning. Artikeln tar upp tre huvudpunkter för just detta ändamål: utvecklingsmässigt lämpliga övningar, undervisningsmodell i fem steg och olika typer av frågeställningar som läraren kan använda tillsammans med undervisningsinnehållet.
För att författare ska föra naturvetenskaplig undervisning krävs det enligt artikelförfattarna att läraren införskaffar sig kunskap inom tre grundläggande områden för att engagera barn och elever i undervisning som är lämplig för dem. Dessa punkter är:

1. Kunskap om barns utveckling (även kognitivt)
   
2. Kunskap om individuella skillnader
   
3. Kunskap om den sociokulturella omgivningen barnen befinner sig i

Sjöberg (2005) menar att en grundläggande utgångspunkt för undervisning är lärarens egna kunskap för ämnet. Läraren behöver grundläggande kunskaper om vetenskapens fenomen, natur och dess särart samt dess historiska utveckling. Det betonas även att läraren inte behöver vara en expert men att det ska finnas grundläggande förståelse för undervisningsämnena. Eleverna ska också få vara ständigt delaktiga då de ska få tillfälle att reflektera och diskutera med varandra och på så sätt få igång en diskussion då de kan lära av varandra och hjälpa varandra att förstå naturvetenskapligt innehåll. Vi tror att elever är bra på att uppskatta att en lärare också är "bara en människa" och även lär de sig att det inte går att lära sig allt på egen hand utan det krävs att barn/elever samarbetar och finner gemensamma lösningar.

Undervisningens ska utgå från barnens/elevernas erfarenheter. Vi diskuterade att hur en lärare kan anpassa omgivningen till naturvetenskapen och hitta verklighetens möjligheter för att tydliggöra och skapa en bättre förståelse för barnen/eleverna. Ginner & Mattsson (1996) anser i likhet med det tidigare nämnda att vi ska utgå från den teknik som finns i elevers vardag och omgivning.
Med att ha ovan nämnda utgångspunkter i åtanke kommer lärare också hitta och skapa möjligheter som synliggör naturvetenskapen i elevers vardag. Attityden till naturvetenskapen ska vara positiv i det avseende med att vi tror att barnen/eleverna lätt tar efter vad andra tycker och hur lärare förhåller sig till innehållet.