Vår utgångspunkt för diskussioner var i hur vi själva uppfattar de fyra begreppen ”naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik, ämnesteori”. Diskussioner fördes vidare så att vi försökte hitta kopplingar mellan våra spontana uppfattningar och kurslitteraturen samt föreläsningar.
Naturvetenskap
Vi anser att de flesta människor kan uppfatta naturvetenskap så att man får insikt om naturens lagar som i sin tur hjälper oss att bättre begripa sin omvärld. Naturvetenskaplig undervisning kan därmed uppfattas som att det blir ämnet biologi som får en övergripande inslag.
I de tidiga åldrarna vävs naturvetenskap in i undervisningen mer i helheten, till exempel som ett temaarbete, och därmed anser vi skapas motivation, intresse och nyfikenhet hos eleverna, de ser dess meningsfulhet. Med att i de högre åldrarna indelas naturvetenskaplig undervisning till de olika konkreta ämnena så anser vi att elevernas helhetssyn på naturvetenskap försämras, undervisning blir för abstrakt, kopplingar mellan det teoretiska stoftet och elevernas vardagserfarenheter blir för långt ifrån varandra.
Vi resonerar över dagens skola som att den naturvetenskapliga undervisningen saknar att bygga på elevernas erfarenheter något som vi anser som oerhört viktigt utgångspunkt.
Vi finner utifrån ett historiskt perspektiv att det förekommer ett gap i den naturvetenskapliga undervisningen i dagens skola. Naturvetenskap i större omfattning diskuteras med eleverna i koppling till stenåldern, bronsåldern etc., men vi anser att senare fokuseras den naturvetenskapliga aspekten mer mot samhället och dess påverkan, de naturvetenskapliga perspektiven förs inte fram i sin helhet.
Teknik
Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem?
Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet.
”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?
Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.
Naturvetenskap
Vi anser att de flesta människor kan uppfatta naturvetenskap så att man får insikt om naturens lagar som i sin tur hjälper oss att bättre begripa sin omvärld. Naturvetenskaplig undervisning kan därmed uppfattas som att det blir ämnet biologi som får en övergripande inslag.
I de tidiga åldrarna vävs naturvetenskap in i undervisningen mer i helheten, till exempel som ett temaarbete, och därmed anser vi skapas motivation, intresse och nyfikenhet hos eleverna, de ser dess meningsfulhet. Med att i de högre åldrarna indelas naturvetenskaplig undervisning till de olika konkreta ämnena så anser vi att elevernas helhetssyn på naturvetenskap försämras, undervisning blir för abstrakt, kopplingar mellan det teoretiska stoftet och elevernas vardagserfarenheter blir för långt ifrån varandra.
Vi resonerar över dagens skola som att den naturvetenskapliga undervisningen saknar att bygga på elevernas erfarenheter något som vi anser som oerhört viktigt utgångspunkt.
Vi finner utifrån ett historiskt perspektiv att det förekommer ett gap i den naturvetenskapliga undervisningen i dagens skola. Naturvetenskap i större omfattning diskuteras med eleverna i koppling till stenåldern, bronsåldern etc., men vi anser att senare fokuseras den naturvetenskapliga aspekten mer mot samhället och dess påverkan, de naturvetenskapliga perspektiven förs inte fram i sin helhet.
Teknik
Natur är natur och den påverkar människan och tvärtom, människan påverkan naturen med bl.a. annat att använda sig av teknik. Tekniken är människogjord.
”Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process” (Ginner & Matson, 1996 s 22).
Vi anser att teknik utvecklas i ett snabbt tempo och att eleverna har ofta större tekniska kunskaper än läraren själv har.
Vi tror att många människor har en begränsad uppfattning om tekniken. En lärares uppgift blir därmed att synliggöra tekniken i elevernas omvärld.
”Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process” (Ginner & Matson, 1996 s 22).
Vi anser att teknik utvecklas i ett snabbt tempo och att eleverna har ofta större tekniska kunskaper än läraren själv har.
Vi tror att många människor har en begränsad uppfattning om tekniken. En lärares uppgift blir därmed att synliggöra tekniken i elevernas omvärld.
Ämnesdidaktik
Läraren ska ha ett kontinuerligt didaktisk tänkande och alltid utgå från punkterna: vad, hur, varför, vem?
Ämnesbegreppen finns och är alltid centrala för ämnet och det är därför viktigt att eleverna får koll på dem. Annars leder undervisningen ingen vart om eleverna inte får en grundläggande förståelse för begreppen kopplat till ämnet.
”Vi måste känna till vad som är karaktäristiskt för vårt ämnesområde, vi måste veta lite om vad som skiljer det från andra ämnesområden och var det finns likheter. Vi måste därför göra en rad urval i det enorma material som våra ämnen representerar” (Sjöberg, s.35, 2005). Vad, hur, varför, vem?
Ämnesteori
Teoretiska kunskaper inom specifikt ämne som sedan ska anpassas till undervisningen. Läraren måste behärska innehållet på ett sätt som är meningsfullt för eleverna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar