Seminariet var från första början svävande kring vad vi skulle prata om. Det blev så för att vi kände att instruktionerna till seminariet var otydliga.
Vi började med att diskuterade runt summativ och formativ bedömning och vad dessa innebär för oss lärare i tidiga åldrar. På vilken sätt används summativ bedömning i förskolan/ lågstadiet? Utifrån våra erfarenheter kom vi fram till att summativ bedömning kan vara förberedande till ett utvecklingssamtal samt de skriftliga omdömena. Andersson (2008) skriver att formativ bedömning/utvärdering ger vägledning till hur fortsatt undervisning ska formas. Vi själva anser att den formativa bedömningen påverkar elevers kunskapsutveckling och lärares undervisning ömsesidigt.
På vilket sätt ska man som lärare arbeta och eventuellt förbättra den formativa bedömningen i verksamheten? Det är svårt att ta en direkt ställning som studenter, anser vi. Det känns att erfarenheter i klassrummet blir i första hand utgångspunkter till bedömningsarbetet och tankar runt förbättring. Vi pratade om att metoden som en lärare kan knyta an till formativ bedömning är att arbeta med t.ex. portfolio då progression i elevers kunskapsutveckling dokumenteras samt elevers egen lärandet synliggörs. Vi pratade om hur en lärares dokumentation ska se ut för att den formativa bedömningen fyller sin funktion. Här insåg vi vikten att elevperspektivet på innehåll/inlärning måste iakttas samt att undervisningen anpassas till elevers strategier till att erövra ny kunskap.
En annan reflektion som vi fick under förmiddagens föreläsningar behandlade ovan beskriven problematik. Vi insåg här hur samarbetet mellan förskola och skola kan ske med att bryta ner de övergripande målen till den aktuella årskursen samt hur en kontinuerlig progression i måluppfyllelse kan synliggöras för alla lärare på vägen.
I sammanhanget diskuterade vi även om åtgärdsprogram och IUP i anknytning till hur målen ska uppnås hos alla elever och hur bedömningen påverkar arbete med dessa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar