Förskola
Ett av lärares uppdrag är att lära barnen vad teknik kan innebära och vad den kan användas till och ge därmed barnen en grundläggande teknisk kompetens. Man kan aldrig ge kunskap till en annan människa. All verklig kunskap kräver en aha-upplevelse och den är personlig (Ahlrik, 100209). Med tanke på dessa påståenden försökte jag upptäcka hur pedagoger synliggör tekniken för små barn i förskolan. Jag tänkte sammanfatta mina iakttagelser utifrån flera förskolor, där jag hade möjlighet att observera verksamheten. En förskola hade en nära anknytning till stadens museum och barnen fick undersöka och resonera om många föremål och dess påverkan på samhällets utveckling med att titta på tekniken utifrån historiskt perspektiv. De flesta förskolor tillämpade ett tekniskt sammanhang i undervisningen genom att resonera tekniken i närmaste omgivningen eller under olika tillfällen då barnen frågade och var intresserade av den. Barnens skapande är genomvävt med att barnen utforskar och testar sig fram inom de olika tekniska lagarna. Det visade sig att pedagoger inte hade ofta i åtanke att resonera med barnen om dessa. Dock finns det förskolor där pedagoger uppskattar och har et positivt förhållningssätt till tekniken och barns tekniska utforskande. De utnyttjar alla möjliga resurser för att t ex låta barnen plocka isär olika föremål och titta hur dessa är uppbyggda och fungerar. Min övergripande reflektion är att det är brist på de tekniska kunskaperna inom förskolepedagoger, men att det finns också positiva attityder dem emellan. Det gäller att man som pedagog vågar och läser sig på, det är nämligen pedagogens uppdrag att utveckla en grundläggande teknisk kompetens hos barnen.
Skola
Ahlrik (100209) poängterar att pedagogens förhållningssätt till tekniken påverkar även barns/elevers attityder till tekniken samt att man som lärare måste själv skaffa sig en teknisk kompetens för att kunna undervisa inom ämnet. Det visade sig vara trovärdig även på skolan jag undersökte tekniken. Jag diskuterade ämnet med en kvinnlig pedagog som ansvarar för undervisning för naturvetenskap och teknik i årskurs 1-3. Hon tillsammans med en kollega utarbetade arbetsplaner för naturvetenskap och teknik som visar på en tydlig progression inom målluppfyllelse i varje årskurs. Målen är knutna till kursplanen i teknik.
Ett av lärares uppdrag är att lära barnen vad teknik kan innebära och vad den kan användas till och ge därmed barnen en grundläggande teknisk kompetens. Man kan aldrig ge kunskap till en annan människa. All verklig kunskap kräver en aha-upplevelse och den är personlig (Ahlrik, 100209). Med tanke på dessa påståenden försökte jag upptäcka hur pedagoger synliggör tekniken för små barn i förskolan. Jag tänkte sammanfatta mina iakttagelser utifrån flera förskolor, där jag hade möjlighet att observera verksamheten. En förskola hade en nära anknytning till stadens museum och barnen fick undersöka och resonera om många föremål och dess påverkan på samhällets utveckling med att titta på tekniken utifrån historiskt perspektiv. De flesta förskolor tillämpade ett tekniskt sammanhang i undervisningen genom att resonera tekniken i närmaste omgivningen eller under olika tillfällen då barnen frågade och var intresserade av den. Barnens skapande är genomvävt med att barnen utforskar och testar sig fram inom de olika tekniska lagarna. Det visade sig att pedagoger inte hade ofta i åtanke att resonera med barnen om dessa. Dock finns det förskolor där pedagoger uppskattar och har et positivt förhållningssätt till tekniken och barns tekniska utforskande. De utnyttjar alla möjliga resurser för att t ex låta barnen plocka isär olika föremål och titta hur dessa är uppbyggda och fungerar. Min övergripande reflektion är att det är brist på de tekniska kunskaperna inom förskolepedagoger, men att det finns också positiva attityder dem emellan. Det gäller att man som pedagog vågar och läser sig på, det är nämligen pedagogens uppdrag att utveckla en grundläggande teknisk kompetens hos barnen.
Skola
Ahlrik (100209) poängterar att pedagogens förhållningssätt till tekniken påverkar även barns/elevers attityder till tekniken samt att man som lärare måste själv skaffa sig en teknisk kompetens för att kunna undervisa inom ämnet. Det visade sig vara trovärdig även på skolan jag undersökte tekniken. Jag diskuterade ämnet med en kvinnlig pedagog som ansvarar för undervisning för naturvetenskap och teknik i årskurs 1-3. Hon tillsammans med en kollega utarbetade arbetsplaner för naturvetenskap och teknik som visar på en tydlig progression inom målluppfyllelse i varje årskurs. Målen är knutna till kursplanen i teknik.
Åk 1: - teknik i klassrummet: Hur fungerar en pennvässare, hålslag, dörrhandtag?
- verktyg: borr, skruvmejsel osv
- viktiga material – trä, metaller, textilier och plaster
Åk 2: - teknik hemma: leksaker, apparater i hemmet, mitt hus
- egen konstruktion – flyg
Åk 3: mekanik – kraft och rörelse: hjulet, axeln, hävstången, lutande planet, skruven och blocket
”Tyvärr är tekniken på sista plats när man planerar ett tema. Det är naturvetenskapen som tar oftast över. Ambitionen är att eleverna lär sig tekniken som finns i deras omgivning men det som sker egentligen är att de lär sig känna olika verktyg i slöjdsalen samt att de får tillverka olika föremål vid enstaka tillfällen. I årskurs tre fick eleverna tillverka en sprattelgubbe förra året och nu håller de på med att skapa ett musikaliskinstrument utifrån skräpmaterialet. Jag tror att tekniken kommer på sista plats för att vi inte är så bra på det.”
Jag fick gå igenom tre pärmar ”Skapande teknik – faktapärm, lärarpärm och elevpärm” som skolan använder sig av i sin planering inom ämnet teknik samt två ganska nyköpta böcker ”Teknik med fysik och kemi – grundbok och lärarbok”. Jag kan bedöma det litterera materialet som ett mycket bra hjälpmedel för att kunna genomföra lektioner knutna till ovan nämnda mål (jag köpte till och med böckerna).
I klassrummet finns det teknik överallt och inte bara i klassrummet utan i princip överallt elever befinner sig i. Omgivande samhället som en resurs till en undervisning inom teknik bjuder oändligt på att synliggöra tekniken i elevernas vardag. Jag anser att tekniken kan integreras i andra ämnen som ”anses vara i högre prioritet”. Utifrån mina erfarenheter kan jag påstå att eleverna är väldig intresserade och engagerade när det gäller att upptäcka och utforska hur olika föremål är uppbyggda.
Referenser:
Ahlrik, A.-S.,(100209). Föreläsning Teknikämnet och barns tidiga åldrar. Högskola i Skövde.
Witold och Ekelunds Förlag AB,(1996). Skapande teknik (faktapärm, lärarpärm och elevpärm),
Staffan Sjöberg (2003). Teknik med fysik och kemi (grundbok och lärarbok). Natur & Kultur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar